En ny bok har kommit ut i Frankrike som behandlar vad som är nytt på den politiska kartan. Ett fenomen som kommer till Sverige och resten av Europa. Det är bara så att det franska folket går före den här gången också.
Huvudtesen i boken som jag förstått saken är att den etablerade intellektuella eliten är för insnärjd i sin egna tankars tvångströja för att fatta innebörden av något nytt. De saknar förmåga att se vad som händer om det inte hänt förut och kan bara se en upprepning av gamla proteströrelser.
Här kommer en översättning till den svenska av baksidestexten till boken « In girum », de Laurent Jeanpierre : situer les « gilets jaunes » ?
https://www.lisez.com/livre-grand-format/in-girum/9782348043765
In Girum imus nocte et consumimur igni.
Vi snurrar runt i natten och förtärs av elden.
Vem hade trott att denna sentens, en palindrom på franska, skulle demonstrera tonläget som karaktäriserar ett samhällsuppror som går långt bortom vår tids metoder att tolka efter kända mönster? Under december och november 2018 trädde tiotusentals gula västar fram och omringade Frankrikes rondeller. Där tände de eldar som brann av vrede, hopp och mot ett obevekligt statligt förtryck.
De inledde också demonstrationer på ett annat område, en lokal politisk arena, där de uttryckte sina krav på självstyre, miljöhänsyn och social rättvisa. En gemenskapens politik, eller snarare gemenskapernas politik, som inte längre är en anarkisternas tokighet eller en revolution utan revolutionärer, utan ett upprop som uppmanar till svar från framtidens sociala rörelser.
Från och med nu behöver vi göra en bedömning av de samlade uttrycken för det gula upproret om vi ska förmå läsa ut något av nyhetsbruset. Förståelse av denna spontana oförutsedda rörelse har försatt ett förlegat synsätt på politiska motsättningar i kristillstånd. Det synsättet förmår inte inse hur denna rörelse hållit sig utanför ideologierna och mot alla odds lyckats politiskt aktivera allmänheten och inte minst förortens, småstädernas och landsbygdens folk som tidigare hållits passiva, bortom fältet för politiska handlingar. Och till sist, lyckats få till stånd en proteströrelse som visar på möjligheterna till frihet och folkstyre i det nära och lokala, ett nytt tillskott på den politiska kartan.
Intervju i Le Media med författaren Laurent Jeanpierre:
Recension i Le Monde:
https://www.lemonde.fr/livres/article/2019/08/29/in-girum-de-laurent-jeanpierre-situer-les-gilets-jaunes_5504038_3260.html
Texten i original på franska:
In Girum imus nocte et consumimur igni.« Nous tournons en rond dans la nuit et nous sommes consumés par le feu. » Qui aurait pu imaginer que cette locution latine, palindrome à l’origine incertaine, livrerait aujourd’hui la tonalité d’une vaste contestation et, au-delà, l’allégorie d’une époque? En novembre et décembre 2018, ont en effet surgi sur les ronds-points de France des dizaines de milliers de gilets jaunes.
S’ils y ont brûlé des feux conjugués de leurs colères, de leurs espoirs et d’une implacable répression d’État, ils y ont aussi entamé une longue marche giratoire autour d’un autre foyer : celui d’une politique ancrée dans le local, où s’articuleraient autonomie, écologie et justice sociale. Une politique de la Commune, ou plutôt des communes, qui ne serait plus seulement une lubie d’anarchistes ou de révolutionnaires sans révolution, mais un appel auquel les mouvements sociaux du futur auront à répondre.
Pour en entendre d’ores et déjà la rumeur, il faut s’essayer à une lecture d’ensemble du soulèvement jaune.
Comprendre comment une mobilisation imprévue a mis en crise les habitudes éculées de la lutte. Expliquer pourquoi ce mouvement s’est tenu à l’écart des idéologies, parvenant, en définitive, à politiser des groupes populaires et périurbains jusqu’alors réfractaires à la politique. Et finir par inscrire l’événement dans une série de protestations qui font des potentialités libératrices et démocratiques du « proche » un nouvel enjeu d’imagination politique.