Detta är Skatteverkets ställningstagande gällande beskattning av kryptovalutor

Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Dnr: 131 212709-14/111

1 Sammanfattning

Bitcoin kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om övriga tillgångar i 52 kapitlet inkomstskattelagen. Betalning med bitcoin vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas.

2 Frågeställning

Under senare år har det skapats ett betalningsmedel, som benämns virtuell valuta, kryptovaluta eller digital valuta. Det är en form av digitala "pengar" som kan användas för att överföra kapital via internet. En sådan virtuell valuta kan köpas och säljas vid olika handelsplatser på internet. Det finns dock ingen formell utgivare av en virtuell valuta och det finns inte heller någon officiell valutakurs. Priset bestäms enbart med hänsyn till utbud och efterfrågan hos användarna. Det finns också företag som godtar en virtuell valuta som betalning för köp av varor eller tjänster.

Den i nuläget mest framträdande virtuella valutan är bitcoin. Ställningstagandet behandlar därför bitcoin, men gäller även för andra motsvarande virtuella valutor, t.ex. litecoin.

Hur ska försäljning eller användning av bitcoin som betalning beskattas för en privatperson, som inte har bitcoin inom en näringsverksamhet?

3 Gällande rätt m.m.

Till inkomstslaget kapital räknas bl.a. kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av tillgångar (41 kap. 1-2 §§ inkomstskattelagen, IL).

Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningsintäkten) och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgift för anskaffningen (anskaffningsutgift) plus utgifter för förbättring (44 kap. 13-14 §§ IL).
Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL).
Med utländsk fordringsrätt avses en fordran i utländsk valuta. Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska också tillämpas på utländsk valuta (48 kap. 4 § IL).

I 52 kap. IL finns bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än fastigheter, bostadsrätter, delägarrätter, fordringsrätter och handelsbolag. Beskattningen skiljer sig åt beroende på om tillgången har innehafts för personligt bruk (personlig tillgång) eller inte.

För andra tillgångar än personliga tillgångar ska omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av den så kallade genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde (52 kap. 3 § IL).

Omkostnadsbeloppet är därmed lika stort för varje enskild tillgång av samma sort och slag. Genomsnittsmetoden ska också tillämpas för att beräkna omkostnadsbeloppet för utländsk valuta (48 kap. 7 § IL jämfört med 48 kap. 4 § IL).

För andra tillgångar än personliga tillgångar ska en kapitalförlust dras av med 70 procent (52 kap. 5 § IL). Det gäller även för kapitalförluster på utländsk valuta (48 kap. 24 § IL).

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL). Med obegränsat skattskyldig avses en person som är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige, eller har s.k. väsentlig anknytning till Sverige (3 kap. 3 § IL).

4 Bedömning

4.1 Vilken sorts tillgång är bitcoin?

Det finns ingen legal skatterättslig definition av begreppet utländsk valuta. Skatteverket anser att utländsk valuta i skatterättslig mening förutsätter att den är utgiven av en riksbank eller liknande institution och att den avser ett visst valutaområde. Begreppet valuta i skatterättsligt hänseende omfattar alltså endast s.k. officiella valutor, som kan knytas till en bestämd stat eller en union av stater.

Bitcoin har ingen formell utgivare och motsvarar inte en rättighet som kan riktas mot någon annan person. Bitcoin är inte heller kopplat till en viss stat eller annat geografiskt område. Skatteverket anser därför att bitcoin varken kan vara en utländsk valuta eller en fordringsrätt som ska beskattas enligt bestämmelserna i 48 kap. IL.

Bitcoin är i grunden en datafil som kan överföras till en annan person. Bitcoin kan säljas på digitala handelsplatser och kan också i vissa sammanhang användas som ett substitut för ett sedvanligt legalt betalningsmedel. Bitcoin har således ett värde för innehavaren och är därmed en tillgång.

Avyttring av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt reglerna i 52 kap. IL om övriga tillgångar (kapitalplacering) och deklareras på blankett K4 avsnitt D.

4.2 Försäljning och betalning med bitcoin

Avyttring av tillgångar medför en kapitalvinstbeskattning.

Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. En renodlad försäljning av bitcoin där man erhåller en ersättning i form av kronor eller utländsk valuta ska således kapitalvinstbeskattas. Betalning med bitcoin vid köp av en vara (t.ex. ett par skor) eller en tjänst (t.ex. en taxiresa) medför att bitcoin har avyttrats mot en ersättning som motsvarar värdet av varan eller tjänsten. Varje sådan betalning med bitcoin medför alltså en separat kapitalvinstberäkning.

Varje bitcoin har samma värde och är därför en s.k. fungibel egendom, i likhet med t.ex. guld och andra råvaror. Det innebär att omkostnadsbeloppet vid varje kapitalvinstberäkning ska beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL). Om bitcoin har anskaffats vid flera olika tillfällen, ska man således beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp.

Det har för beskattningen ingen betydelse om bitcoin förvaras i en virtuell plånbok utanför Sverige eller att bitcoin avyttras på en handelsplats som är etablerad utanför Sverige.

En person som är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas i Sverige (obegränsat skattskyldig person) är enligt inkomstskattelagen skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster oavsett var i världen de har uppkommit eller intjänats.

Åskådningsexempel

Eva genomför ett antal olika köp och försäljningar av bitcoin enligt följande:

Eva köper 10 bitcoin för 10 000 kr och köper sedan ytterligare 10 bitcoin för 50 000 kr. Sammanlagt har hon köpt 20 bitcoin för 60 000 kr och varje bitcoin har därmed ett genomsnittligt omkostnadsbelopp med 3 000 kr (60 000 kr/20).

Eva säljer 15 bitcoin för 60 000 kr och omkostnadsbeloppet är 45 000 (15 x 3 000 kr). Vinsten blir därmed 15 000 kr (60 000 – 45 000). Kvarvarande omkostnadsbelopp för 5 bitcoin är 15 000 kr.

Eva köper ytterligare 5 bitcoin för 25 000 kr. Summa omkostnadsbelopp är nu 40 000 kr för 10 bitcoin, vilket medför ett nytt genomsnittligt omkostnadsbelopp med 4 000 kr för varje bitcoin.

Eva köper varor på internet för 2 000 kr och betalar med 0,345 bitcoin. Eva avyttrar därmed 0,345 bitcoin för 2 000 kr. Omkostnadsbeloppet är 1 380 kr (0,345 x 4 000 kr) och kapitalvinsten är därmed 620 kr (2 000 – 1 380).

Eva säljer 5 bitcoin för 15 000 kr. Genomsnittligt omkostnadsbelopp är fortfarande 4 000 kr per bitcoin. Det leder till en kapitalförlust med 5 000 kr (15 000 – 20 000), som får dras av med 3 500 kr (70 % x 5 000).

Glasklart! :-)